Drömland


Mer julpoesi


Den allra första juldikten i min och systers karriär! Läs och begrunda.

Det var en gång en fager Maria
hon bodde i en svinastia,
hon bodde där med åsnor två
Josef och den lilla grå
Ängeln kom sent på kvällen
och gjorde Maria på smällen.
Nu var det skatteskrivning i deras land
och Josef tog Maria i hand.
Maria orkade inte gå
så hon fick rida på den lilla grå.
På härbärget fanns det inga rum och
trots att natten var mycket kall
fick dom bo uti ett stall.
Maria kände att hon skulle föda
och Jesus kom ut med stor möda.
När herdarna såg den stora stjärna
börja det koka i deras hjärna.
Dom tänkte allesamman: nu är våran konung här
som skall leda oss från allt besvär.
De två vise män gav Jesus en puss
ty den tredje hade ramlat ut ur deras buss.
Snart fick Herodes veta att han fått konkurans
och livet gick inte längre som på en dans.
Herodes sa: alla gossar som kommit till världen
dom skall spetsas upp på svärden.
När Josef och Maria fick detta grymma besked
så i väg på den lilla grå dom red.


När jag var liten skrev jag och syster fin poesi


Juldikt 1996

Snön ligger vit över taken, endast tomten är naken,
för han är inte frusen om baken.
Nu har vi tänt alla ljus och snart ska vi elda upp grannens hus.
Vi skulle ha lite dans, och pappa trampade fel.
Så över gardin och mattefrans ligger lilla tomtenisses hjärnsubstans.
Mat ligger på våra fat.
På TV spelar Kalle spratt och alla som tittar har fått fnatt,
särskilt lillebror som häller snor
i mammas dyra moccaskor.

Vi har pyntat våran gran med flera kilo marsipan.
Tomten han blev väldigt sen, för han hade fel på sina ben.
Det blir nog inga julklappar i år, vi får vänta tills nästa vår.
Nu står grannens hus i brand, brevid står vi hand i hand.
Snart har huset brunnit till grunden, och vi är lyckliga för stunden.



Utdrag ur Juldikt 1997 - Jul hos Jesusbarnet

/.../ Strax därpå knackar tomten på
säger då håhåhå
- Klappar får ej barn som varit stygga
nu måste vi julöl brygga
Tomten snart mot krogen ränner
Maria upptäcker att pepparkakorna bränner.

Ovanpå spisen står gröten och puttrar
utanför står Jesus och huttrar.
De tre vise männen går på gata hal,
den ene har rakat sig alldeles kal.
De går försiktigt steg för steg
men halkar likväl på en möglig deg.
Fort de far för backe ner,
den fulla tomten de inte ser.
Han blockerar vägen likt en vägg.
Han har långt skägg.
Plötsligt alla trumhinnor spricker
men tomtefar, han bara dricker.
Ty änglarna har stämt upp i kör
alla dör.



I motsats till vad man kan tro av dessa dikter att döma hade jag och syster en mycket bra och harmonisk uppväxt, jag vet inte riktigt var dessa morbida sidor kommer ifrån.. Säkert nån form av undertryckta aggressioner om man skulle fråga en psykolog. Man kan ju också fråga sig varför min familj alltid har ansett mig vara duktig på att skriva och uppmuntrat mig att lägga tid och energi på det. Jag har blivit lurad.



Rymdresan


När jag var liten tänkte jag ofta på rymden.

Tyngdlösheten, planeterna, oändligheterna.


Jag byggde en raket. För att flyga till avlägsna galaxer. Av gammalt bråte i garaget och en rostig cykel.


Syltmackor, varm choklad, pannkakor med socker. Matsäck värdig en astronaut. Mamma vinkade av mig.


Jag la i högsta växeln och gasade, brände sönder garageuppfarten. När jag flög genom molnen tyckte jag att jag skymtade gud med sitt långa skägg på ett moln. Han vinkade och önskade mig lycka till på min färd mot stjärnorna.


Jag mätte avstånd i syltmackor, ljusår var för svåra att förstå. Tid som avstånd? Nej det dög inte.


Jag ville forska, samla radiobrus från främmande planeter, fånga trådar, resa genom ett svart hål tvärs igenom hela universum och hälsa på mig själv i en parallell värld. Men jag var inte hemma. Mamma stod och vinkade på en sönderbränd garageuppfart när jag kom farande. Tyvärr var jag på långresa berättade hon. Jag hade byggt en raket av gammalt bråte i garaget och en rostig cykel och gett mig ut på stjärnresa.

Hon sa att jag kunde väl stanna tills jag kom tillbaka?


Framtiden


Ska man bli stadsplanerare?

Eller arbetslös journalist?

Eller kanske internationell baglady.


Barndomsminnen


Det går en ängel kring vårt hus,
han bär på två förgyllda ljus,
han bär en bok uti sin hand,
så somna vi i Jesu namn.



Utveckling


Jag var den duktigaste flickan i klassen

Och armen är liksom fastlåst i uppställt läge



Kontaktannons


Och jag är väl som folk är mest
fest hela tiden och visst önskar jag
högst av allt fred på jorden men
bara om det inte betyder att jag direkt
behöver anstränga mig,
jag ger pengar till hemlösa ibland om
mynten ligger och skramlar i handen i
fickan, och en del säger att det är för att
köpa lite gott samvete med de har fel
för det funkar inte.
Jag jobbar också men först gå upp, duscha,
äta frukost, stänga av hjärnan.
Man ska ha pengar. Helst ska man också
tycka att jobba är jättekul eller helst ska
man ljuga sig blå och sen skvallra i
fikarummet.
Det är trevligt när man får gå hem tidigare,
kanske klockan tre, för då får man mer tid
framför teven och sen läser jag böcker
om Mat som är bra för Hjärnan och Kroppen
och Sexlivet och Vikten, jag undrar hur de
klarade sig på stenåldern när alla hade
dyslexi och målade efterblivna teckningar
på grottväggar.
Sen tänker jag att det vore bra om det kom
lite regn nu för det är så torrt i marken och
så fasligt blött på mig.


RSS 2.0