Liksom du är jag


Den som väntar på nåt gott ska förmodligen sluta vänta och lägga sig steget före sina önskningar. Jag har legat bakom många av mina och det har hittills inte lönat sig. I fortsättningen blir det en förlängning från hjärnan ut i kroppen, det finns säkert nån operation som kan ordna det.

Till högen av brister läggs blodbrist. Den känns trevlig i jämförelse, den ligger liksom inom räckåll, blodomloppet ligger mig närmare om hjärtat än centrala nervsystemet och allt som bor däri. Fascinerande hur mycket framtidsoro och verklighetstvivel som får plats i några trådar. Om jag blev läkare skulle jag nog tappa hoppet helt. Det är förmodligen rätt sannolikt att allt vi vet är lite av ett skämt. Det är förmodligen rätt sannolikt att jag har för mycket tid över till att fundera över saker som nervsystem. När jag känner så blir det gärna andra system som lockar.

Det är också mycket påtagligt hur mycket mer komplicerat allting blir när alla fakta finns på bordet. Fast det krävs att man vet en hel massa för att veta att man egentligen inte vill veta nånting alls. Precis som dom sa, filosoferna.

Själv är jag lite som en webbtidning. Jag bara copy-pastar sånt som andra redan kommit på innan mig. Det kan faktiskt vara en mycket lukrativ sysselsättning.

Nu väntar jag på att bli svept av fötterna, för jag är okapabel att svepa mig själv. Och därmed är cirkeln än en gång sluten eftersom nervkopplingarna är ur funktion. Det hela landar i soffan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0